Ont i knä vid löpning - Har du löparknä, hopparknä eller kanske schlatter?

Den vanligaste orsaken till att man får ont i knät vid löpning är att man blivit överbelastad i knät. Ofta för att man ökat sin löpträning snabbare än vad kroppen klarar av.

När du springer belastas dina knän hårt ungefär 80-90 gånger vardera varje minut. Det vanligaste som sker är att man råkar ut för någon form av överbelastning i knät, vilken uppstått p.g.a. att man utför en rörelse eller en belastning repetitivt väldigt många gånger.

Du kan i vissa fall minska smärtan genom ett knästöd.

I artikeln har vi lagt in de bästa videoklippen som enligt oss finns på YouTube, rörande smärtor i knä vid löpning.

Löparknä - ont i knä utsidan

Inom löpningen hör man särskilt detta begrepp när det gäller knäskador. Som namnet ger sken av, är detta en mycket vanlig typ av upplevd knäskada bland löpare. Du känner en smärta som kan kommit smygande på utsidan av knät, sedan växt sig till att bli allt intensivare vid högre belastning. Smärtan i löparknät uppstår när senan (ofta kallat IT-bandet) som fäster på höftens utsida, samt mellan underbenets ovansida och höftens muskelfästen, blir för stram och börjar trycka mot benet eller slämsäcken.

Kan du fortfarande springa trots ditt löparknä kan du prova använda ett knäskydd för löparknä. Det minskar risken för överbelastning, men ska inte ses som en långsiktig lösning.

Det är vanligt man provar sig fram genom att vila någon vecka från löpningen när smärtan uppstår, men nästan lika vanligt är också att smärtan då återvänder när man påbörjar sin löpning igen.

Effektivare behandling av ett löparknä är stretching och uppbyggnad av de aktiva musklerna som du använder i löpsteget.

5 övningar för löparknä:

• Sittande 90
• Liggande 90
• Bulgariska utfall
• Fotcirklar
• Stretch av vader

Korrekt utförande av övningarna kan du se i videon nedan från Naprapatlandslaget.

I denna video visar Ole Haslestad hur du kan behandla ditt löparknä för att komma tillbaka till löpningen igen.

Hopparknä - ont i knä framsidan

Hopparknä är en smärta som sitter under knäskålen, i senan som går ner till underbenet. Orsaken till att man får ont i knä i form av hopparknä, är ibland en dålig funktion i knät, ofta en dålig funktion i fotleden eller uppe runt höften och området runt bäcken / ländryggsområdet.

Kan du fortfarande träna kan ett knäskydd för hopparknä vara lämpligt att prova. Det ska däremot inte ses som en långsiktig lösning, du bör träna upp ditt knä för att tåla belastningen oavsett om du använder ett knäskydd eller inte.

Hopparknä drabbar oftast personer som utövar någon form av idrott som inkluderar hopp, t.ex. höjdhopp eller längdhopp, men är även vanlig bland löpare.

5 övningar för hopparknä:

• Liggande 90
• Stretch av vaderna
• Tåhävningar
• Fotcirklar
• Sittande 90

Du kan se hur övningarna ska utföras på ett korrekt sätt i videon nedan.

Här visar Naprapatlandslaget hur du kan behandla ditt hopparknä.

Tejpa hopparknä eller schlatterknä

Du kan testa att tejpa ditt hopparknä. Se videon nedan för instruktion på hur du kan göra för att tejpa hopparknä. Tejpningen kan även fungera för schlatterknä.

Hur man tejpar ett hopparknä

Andra knäskador som kan drabba löpare

Även om löparknä och hopparknä är de två vanligaste skadorna som drabbar löpares knän, kan det givetvis vara så att du har råkat ut för något annat. Här finns en lista på andra möjliga skador du kan ha råkat ut för.

Ledbandsskada

En ledbandsskada gör sig påmind genom att du har en kraftig smärta på in eller utsidan av knät. Du har troligtvis svårt att böja och sträcka på knäleden.

Korsbandsskada

Det finns två olika typer av korsbandsskador som du kan råka ut för. Antingen en främre korsbandsskada som visar sig genom att knät viker sig så fort du försöker belasta benet. Din knäled svullnar upp och har inom ett halvt dygn gjort att du har kraftig smärta.

Den andra typen av korsbandsskada är att du fått en skada på ett bakre korsband. Detta är en skada som är vanligare inom exempelvis fotboll. Skadan uppstår när du fått ett slag mot framsidan av underbet som gjort att det tryckts bakåt i förhållande till lårbenet. Även fall eller andra typer av olyckor som gjort att du böjt eller sträckt till knäleden kan orsaka detta.

Behandlingen av korsbandsskador kan vara långdragen. När svullnaden har lagt sig gör du rätt i att besöka en specialist som kan hjälpa dig med din rehabilitering.

Ett sätt att lindra smärtan en aning kan vara ett knästöd.

Slemsäcksinflammation

En slemsäcksinflammation är ofta en följd av upprepad överbelastning. Du känner smärta, och kan i vissa fall höra krasande ljud i vävnaden runt knät.

Det läker ofta av sig själv, men det är rekommenderat att man avstår från idrottsaktiviteter som belastar knäna. Har du besvär under en längre tid kan det vara nödvändigt att få medicinering för dämpning av inflammationen.

Meniskskada

Har du en skada på menisken kan knät låsa sig när du ska resa dig upp från knäsittande ställning, och det kan vara problematiskt att helt sträcka ut ditt ben. Vanligt är att man får ont vid belastning av knäleden och att svullnad uppstår.

Menisken fungerar som ett kullager i knäleden, och dessutom som en assistent till ledbanden för att stabilisera leden.

Återhämtningen från en meniskskada kan ta ganska lång tid, ofta flera månader. Under återhämtningen kan du ta hjälp av ett knäskydd anpassat för menisksskador.

Knä ur led

Du känner när knät går ur led, hur knäskålen glider ur sitt läge, vilket medför en enorm smärta. I de flesta fall hamnar knäskålen rätt igen ganska snabbt efteråt, men knät svullnar ofta upp och du kan få problem att stödja på benet.

Om du tror att ditt knä har gått ur led bör du söka vård omedelbart. Antingen på vårdcentral eller på akutmottagningen.

Har det hänt flera gånger att knät hoppat ur led kan du behöva opereras, alternativt testa ett knäskydd som håller din knäskål på plats.

Operation för knä ur led

Har du haft problem med att knät går ur led flera gånger, kan du behöva opereras för detta. Operationen innebär att läkaren stramar åt vävnaderna på sidan av knäskålen så att allt sitter lite stramare. På så vis sitter din knäskål mer troligt kvar på sin plats i framtiden.

Oftast får du börja belasta benet direkt, men kan glömma löpningen de kommande veckorna. Ibland kan du behöva en skena som stöd i början, för att du inte ska ha för ont i knät.

PFSS - främre knäsmärta

PFSS, eller främreknäsmärta, uppstår när du rör knät, antingen genom att böja eller sträcka på det. Den ger sig till känna under aktivitet i form av löpning eller hopp, eller t.ex. när du ska gå ner för trappor.

Smärtan upplevs innanför, eller lite mer diffust runt omkring knäskålen. I vissa fall kan låsningar och en känsla av instabilitet i knät uppstå.

Försvinner inte smärtan inom två till tre veckor bör du söka vård hos din vårdcentral.

Vissa tycker att det känns bättre med ett knäskydd för att stabilisera knät under tiden.

Övningar för PFSS

Det finns ingen generell behandling för PFSS. Men det är inte dåligt att genomföra stärkande övningar för höften och knät, för att förebygga återkommande smärta i framtiden.

• Musslan (se videon nedan)
• Sidoplanka
• Bendrag åt sidan (gummiband runt fotlederna, sedan drar du foten utåt sidan)

Schlatterknä

Schlatterknä är vanligast hos barn och ungdomar som fortfarande växer. Det är en inflammation som uppstår i skenbenets högsta del, där knäskålssenan fäster in. Ett schlatterknä är egentligen ingen riktig skada i strukturerna i knät, det är "bara" en irritation som gör att du får ont i knät.

Smärtan uppstår när man t.ex. knäböjer, hoppar, springer eller gör liknande övningar som belastar knät.

Vad kan man göra åt det? Undvik att provocera smärtan. Hitta övningar som tränar stödjande muskelgrupper för knät, men som inte gör lika ont. Gör det väldigt ont kan du testa tejpa schlatterknä, eller lägga is på området.

Se videon nedan för övningar för att behandla ditt schlatterknä.

Övningar för schlatterknä (OBS på engelska!)

Andra orsaker till att löpare har ont i knä

Utöver vad vi har skrivit om ovan kan det finnas ytterligare orsaker till att du har ont i knä under löpning. En orsak som är vanlig hos äldre är knäledsartros. Läs mer om knäledsartros hos 1177.

Vad gör jag nu?

Beroende på vilken skada du tror dig ha, så bör du slå slag i saken och göra vad du enligt artikeln tror är bäst. Är du fortfarande inte säker på vad du har för knäskada borde du ringa 1177. Tror du istället att ett knästöd kan dämpa dina smärtor, kan du läsa mer om knäskydd här.

Publicerad den: 2021-01-02
Uppdaterad senast: 2023-05-17